Första seminariet på fem år lockade många
VÄXJÖ. Det var välbesökt när Älgskadefondsföreningen höll sitt första seminarie på fem år under parollen Vilt och trafik i sal Myrdal på Linnéuniversitetet. Den lyckade comebacken för evenemanget innebär att föreningen kommer att hålla ett seminarie under våren varje år, på olika platser i Sverige. Totalt hade man engagerat tio föreläsare under dagen som genomfördes utan förseningar med kärnfulla föreläsningar och efterföljdes av rappa frågestunder. Först höll verksamhetsledare Niclas Dahl och Älgskadefondsföreningens ordförande Ingrid Hugosson varsitt kort inledningsanförande innan det var dags för dagens föreläsare att ta plats vid podiet.
Simulatorstudie – Hur länge varar effekten av olika former av varningar?
Först ut var Annika Jägerbrand naturmiljökonsult och forskningsledare vid naturvårdskonsultföretaget Calluna AB. Temat var att via en simulatorstudie ta reda på hur länge effekten av olika former av varningar varar. Hon nämnde att det råder forskningsbrist på området då det tidigare inte gjorts så många simulatorstudier.
– Tack vare Älgskadefondsföreningen har vi haft möjlighet att titta på de här lite längre effekterna när man kör, vilket vi inte hade under första delen av projektet, säger Annika Jägerbrand.
Slutsatserna kring vilt i trafik – man kom fram till var bland annat att radiomeddelande om vilt hade störst effekt på körbeteendet medan traditionella varningsskyltar hade liten effekt. Man kunde också konstatera att de 25 testförarna körde fortare i skogsmiljö och att där viltstängsel satts upp gjorde att man överlag körde fortare.
GPS-studier – Hur rör sig älgen i förhållande till vägen?
Dagens andra talare var Wibeke Neumann, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet vars fokus låg på hur älgar rör sig i förhållande till trafiken. Hon konstaterade i sitt anförande bland annat att älgjakten inte gör att älgarna rör sig mer över vägarna än annars. Vidare finns det ingen information om vad för älg som är inblandad i varje olycka och önskvärt i framtida jägarrapporter är därför att man anger bland annat kön och art.
– De flesta vägpassagerna av älg sker under perioderna maj till juni och under november till januari och brunsttiden påverkar älgarnas passage av väg mest, säger Wibeke Neumann.
Mörkertalet – Hur många viltolyckor anmäls aldrig?
Tredje föreläsaren Andreas Seiler kom också från Sveriges Lantbruksuniversitet, närmare bestämt från Grimsö forskningsstation i Lindesbergs kommun i Örebro län. Ämnet han valt var om hur många viltolyckor som aldrig anmäls. Han uppgav att den statistik som finns endast gäller för det statliga vägnätet och att uppskattningsvis 15 procent av viltolyckorna inte rapporteras in, vilket ändå ses som en bra siffra då allmänheten är duktiga på att rapportera om viltolyckor.
– Kostnaderna för de över 58 000 olyckor med vilt eller ungefär en var sjätte minut som inträffade under fjolåret ligger på väl över tre miljarder kronor för samhället.
Eftersöksarbetet – Vad händer när jägaren kommer till platsen
Mats Berg, polis, jägare och länsansvarig inom Nationella viltolycksrådet för Kalmar och Kronobergs län berättade om vad som händer när en jägare kommer till platsen för en viltolycka. Några saker han tog upp var den brist på hänsyn bilister visar när man märkt ut platsen för en viltolycka där inte sällan man får sina markeringsskyltar nedkörda av passerande trafik.
– Det är ju för bilisternas skull vi märker ut platsen och viltolyckseftersök äger ofta rum i mörker då olyckorna främst inträffar i gryning och skymning.
Mats Berg berättade också hur viktigt det är att märka ut platsen där olycka med vilt skett för att underlätta för eftersöksjägarna att finna djuret eller djuren.
Räddningsarbete på väg – vad händer på olycksplatsen?
Siste föreläsare innan lunch blev brandmästaren vid räddningstjänsten i Karlstadsregionen Morgan Palmquist. Han berörde ämnet vad som händer på en olycksplats och förklarade räddningstjänstens roll vid en olycksplats. Exempel på detta är bland annat orsak, olycksförlopp och den egna insatsen man gjort vid en olycksplats.
– Det första vi gör är att säkra olycksplatsen och stänga av för trafik så det inte händer fler olyckor, samtidigt som vi varnar trafikanter.
Morgan Palmquist upplever också att det råder bra samverkan mellan räddningstjänst, polis och eftersöksjägare kring viltolyckor.
Personskador i älgkollisioner
Andra halvan av seminariet inleddes med en föreläsning av forskaren Mats Lindquist vid Umeå Universitet. Då han vid dagen för seminariet befann sig i Kina fick föreläsningen ske via Skype. Ämnet var personskador i älgkollisioner och han pekade på det faktum att älgkrockar är allvarligare än vad den officiella statistiken anger. Den officiella olycksstatistiken visar att älgkrockar ligger bakom ungefär två procent av de svåra skadorna i personbilar.
– Samtidigt står krockar med älg för åtta procent av de svåra skadorna i huvud/nacke vilket är ungefär samma andel som produceras av kollisioner med träd och stolpar liksom med lastbilar.
Hur säker är bilen vid en älgkollision?
Från försäkringsbolaget Folksam kom bolagets trafikforskningschef Anders Kullberg vars föreläsning lade fokus på hur säker bilen är vid en älgkollision. Han tror att inom bilutvecklingen skulle knappt hälften av älgolyckorna kunna undvikas med autobromssystem som detekterar älg. Anders Kullberg visade under sin föreläsning ett antal filmklipp på hur olika biltyper klarar älgkrockar i olika hastigheter.
Trafikverket och vilt i trafiken
Seminariets åttonde föreläsare var Ulrika Lundin, biolog vid Trafikverket i Borlänge och återgav hur myndigheten ser på viltolycksproblematiken. Hon lade tyngdpunkten vid hur man skapar en fungerande infrastruktur för både människor och djur. En punkt som berördes var att det var svårt att veta var man kan sätta in fysiska åtgärder i form av till exempel viltstängsel då platserna där viltet rör sig varierar stort över året. Ulrika Lundin påtalade också en optimistisk bild där viltåtgärder i samband med vägbyggen verkar prioriteras högre än förr.
– Det är viktigt med en helhetssyn där tillgängligheten på vägarna är en viktig del samtidigt med vetskapen om att vi människor inte är ensamma i landskapen.
Nationella viltolycksrådet – Handlingsplan för förebyggande åtgärder
Dagens andra talare från Nationella viltolycksrådet var verksamhetsledaren Lars-Erik Nilsson. Han berättade om att det finns 21 regionala råd, sålunda ett i varje län, men att man står inför en omorganisation som ska ombildas enligt polisens organisation till sju regionala områden. Det övergripande målet för Nationella viltolycksrådet är att minska antalet viltolyckor genom förebyggande åtgärder.
– En del är att se hur skogs- och markägare gör i sina vägnära områden om det finns attraktiv näring för viltet som får det att vistas nära vägar.
Hur minskar vi vilt i trafik på befintlig infrastruktur – effekter av olika åtgärdsförslag
Siste föreläsare på Vilt och trafik 2017 var biologen Mattias Olsson verksam inom företaget Enviroplanning som gjort en avhandling om faunapassager för att reducera infrastrukturens negativa effekter för vilda djur. Han redogjorde för kostnaden att bygga ekodukter över motorväg vilket i dagsläget kostar 65 miljoner kronor. Mattias Olsson uppger också att det tittas på möjligheter att använda de 15 000 befintliga broar över svenska vägar och trimma in dessa för faunan via olika åtgärder. – Det finns också förslag på 34 platser i Sverige med viltvarningssystem, men ska detta fungera krävs det samordning, säger Mattias Olsson.
Verksamhetsledare Niclas Dahl tackade därefter alla samlade för ett lyckat seminarium och hälsade välkomna tillbaka till ett nytt Vilt och trafik 2018.
