Viltstängsel behöver kompletteras med passager

Anders Sjölund är ekolog och senior sakkunnig vid Trafikverket.

BORLÄNGE  Trafikverket börjar få ordning på viltstatistiken med koordinater och kvalitetssäkring vilket öppnar för möjligheter att analysera denna vilket man gjort både nationellt och internationellt. Anders Sjölund ekolog och senior sakkunnig på Trafikverket uppger att i och med detta kommit fram till att viltstängsel inte skyddar lika bra som man tidigare trott och dessa måste kompletteras med andra åtgärder. 

Tidigare uppgavs det att viltstängslen fungerade som ett skydd till 80 procent, något som dock visat sig endast ge ett skydd på 50 procent.  – Vi kan inte heller som vi gjort hittills kan hävda att stängslen så som vi använt dessa har minskat viltolyckorna, däremot kan man säga att de flyttat viltolyckorna. Skälet till detta är för vilket vilt som helst att om ett stängsel är i vägen rör den sig till slutet av detta istället, säger Anders Sjölund.

Djurens rörelser har alltså inte minskat utan de har flyttats om. Därmed menar han dock att stängslen ändå fyller en funktion, men ska man få ut optimalt av dessa måste de kompletteras med säkra passager.

– Säkra passager kan bero på olika lösningar beroende på hur situationen ser ut på respektive ställe avseende till exempel vilken väg det är och vilken hastighet som gäller. Det kan vara alltifrån en enkel öppning i stängslet i kombination med sänkt hastighet och varningsskyltar, alternativt en öppning i kombination med ett aktivt viltvarningssystem.

Befintliga passager

Andra exempel är att man använder sig av befintliga under- och övergångar som modifieras med ljus och bullerskydd så djuren vågar använda sig av dessa. En tredje variant är att bygga helt nya ekodukter som tidigare byggts norr om Kungsbacka och som ska byggas över E22 i Jämjö, Blekinge.

– Vi har bestämt att är det vägar med hastigheter på över 80 kilometer i timmen måste dessa kompletteras med ett aktivt viltvarningssystem mellan 100 och 200 meter innan öppningen. Det är ett system som känner av när vilt är på väg att gå över vägen och i god tid varnar fordonsförare för detta med en blinkande skylt eller liknande.

Trafikverket håller som bäst på att bygga ett standardiserat system för viltvarning vilket beräknas vara klart runt årsskiftet. Därefter ska detta testas på väg i skarpt läge under översyn av tekniker. När utprovningen är klar kommer man att börja serieproducera dessa för utplacering längs landets vägar.

– Vi har tänkt oss vid massproduktion en kostnad på cirka 100 000 kronor per system.

Viktig för nollvisionen

Tidigare har vilt inte prioriterats inom nollvisionsarbetet, något det ska ske ändring på nu i och med den nationella plan regeringen tog i juni i år, vilket också försett Trafikverket med medel just för dessa åtgärder.

Redan nu pågår studier på sträckor med stora risker, något som Trafikverket genomför i samarbete med Nationella Viltolycksrådet i varje län där de viktigaste sträckorna pekas ut.

– Vi har dock ett dilemma och det är att vägar vi byggde eller byggde ut innan 2013 inte hade några pengar till viltåtgärder, det ska fungera bättre framöver så att även dessa vägar kommer att få medel till viltåtgärder, säger Anders Sjölund.

Text & bild: Carl-Magnus Wennerholm