Järvsö
I Sverige finns det omkring 3 000 björnar från Dalälven och norrut, av dessa skjuts en tiondel av beståndet varje år. Viltolyckor med björn har inträffat fem till åtta gånger per år sedan 2010 med en topp på tio inrapporterade olyckor under 2018.
Benny Gäfvert är verksamhetsansvarig på Rovdjurscentret De5stora i Järvsö och expert på den svenska brunbjörnen.
– Ofta när vi pratar om björn med besökargrupper brukar vi prata om var det finns björnar globalt sett över hela världen. Av dessa olika arter som till exempel grizzly-, kodiak- och kamtjatkabjörn hör dessa till genetiken sett samma art som vår svenska brunbjörn, så det finns många varianter både vad gäller storlek och utseende, säger Benny Gäfvert.
Björnen är högst i näringskedjan i den svenska naturen och har inga andra fiender än människan att ta hänsyn till. Han bedömer att förvaltningsdelen i det stora hela fungerar bra även om det i vissa områden med till exempel renar kan upplevas att björnpopulationen är för stor.
Sällan söderöver
Det finns egentligen inte någon population söder om Dalälven även om enstaka individer har letat sig ned i Uppland och ibland ända ner till Småland. Avsaknaden av björn på sydliga breddgrader förklaras med att våra förtätningar med städer och samhällen och betydligt fler människor gör det svårt för björnen att leva det liv den behöver utan att konfronteras med människor.
– För 30 år sedan var det en björn som sköts i Värnamotrakten under skyddsjakt och finns numera att se på Naturum i Store Mosse nationalpark i Hillerstorp. Ser vi i historiskt perspektiv har dock björnen haft spridning betydligt längre söderut.
Björnen har en ganska långsam tillväxttakt jämfört med annat vilt och den är ofta trogen sina ursprungsområden och revir som dock ibland kan överlappa annat vilts revir såsom vargen. Viktigt för björnen är också att den kan ligga sina sex månader i ide utan att störas av mänsklig aktivitet. Björnars beteende i trafiken förklarar Benny Gäfvert med sin egen erfarenhet av djuren.
– Björnar för mig är smarta individer och rörelsemönstret för björn är inte detsamma som för till exempel klövvilt. Jag tror att björnar har ett annat mål framför sig och rör sig sällan snabbt över vägar för att ta sig någonstans, utan de är lite mer vaksamma på något vis.
Kan uppfattas som hot
Vid kollision med björn jämför han med vildsvin sett till kroppskonstitutionen vilket ofta innebär skada på fordon men mer sällan på förare och passagerare. De är också betydligt lägre än en högbent älg vilket borde mildra smällen då tyngdpunkten på björnar är lägre.
– Dock är det så att om björnen väger mellan 250 och 300 kilo då tar det emot en del som en tiodubbel rådjurskrock. Har man krockat och inte har någon erfarenhet tycker jag generellt att man ska hålla sig kvar i fordonet och kalla på hjälp via 112. Björnar är sällan ute efter att oprovocerat skada men en björn som blivit skadad av ett fordon eller jakt kan uppleva en annalkande människa som ett oerhört hot och försvarar sig naturligtvis, säger Benny Gäfvert.
Carl-Magnus Wennerholm
